Visste du att det finns många olika myggfamiljer och att de flesta myggor faktiskt inte suger blod? När vi till vardags pratar om myggor menar vi dock oftast just de blodsugande stickmyggorna. Knott är en egen myggfamilj och de suger också blod. Fortsätt att läsa så kommer du att lära dig mycket mer om myggor och knott. Du får också tips på hur du bäst kan bekämpa dem med olika typer av myggfångare.
De svenska stickmyggorna
Stickmyggor delas in i olika grupper beroende på hur de utvecklas och lever. En del myggor lägger sina ägg på en vattenyta och andra direkt på marken. Hur de övervintrar skiljer sig också. Det kan vara som ägg, larver eller som vuxna myggor. En annan faktor som särskiljer de olika myggrupperna åt är vilka djur de suger blod från. De flesta arter av stickmyggor suger dock blod från däggdjur och till den gruppen inkluderas ju också vi människor. Gemensamt för alla stickmyggor är att de genomgår fyra stadier i sin livscykel: ägg, larv, puppa och fullvuxen mygga.
Myggans liv börjar som ett ägg. Myggägg kan faktisk överleva i flera år och när förhållandena är som mest gynnsamma kläcks de. Ägget blir sedan en liten larv som lever i vatten, till exempel i kärr, diken, på strandängar eller i vattenfyllda hjulspår. Nästa fas i utvecklingen är att mygglarven blir en puppa innan den sedan blir en fullvuxen mygga.
Det är bara honorna som suger blod och det är helt enkelt för att kunna producera ägg. Honorna behöver nämligen proteinet i blodet för att deras ägg ska kunna utvecklas som de ska. Mygghonan har en snabel som hon sticker genom huden för att komma åt blodet. Knotthonorna däremot har ingen snabel utan biter istället hål på huden.
En mygghona kan lägga 200 ägg vid ett och samma tillfälle och under sin livstid lägger hon cirka tusen ägg. Varje ägg som sedan utvecklas till en hona kan i sin tur lägga tusen ägg och så vidare, och så vidare. Det är inte så konstigt att det finns många myggor ute i naturen, eller hur? Hanarna livnär sig på nektar, fruktsaft och honungsdagg. Hur länge lever en mygga då? De flesta hanar lever bara några veckor medan honorna lever från några veckor upp till några månader.
Myggsäsongen i Sverige
I södra Sverige brukar myggorna komma i slutet av maj. I norra Sverige dyker de ofta upp lite senare, runt midsommarhelgen. Efter juli månad minskar de sedan i antal igen och i slutet av sommaren är de borta. De flesta mygg- och knottarter flyttar inga längre sträckor. De lever och fortplantar sig med andra ord inom ett begränsat område. Detta betyder faktiskt att om du lyckas få bukt med myggorna i din närhet är risken liten att det flyttar in andra myggor från någon annanstans. Och om du tycker att myggor är väldigt irriterande kan det i alla fall vara skönt att veta att myggor i Sverige inte sprider farliga sjukdomar som malaria och denguefeber.
Myggor gillar inte vind och stark sol, och självklart är de inte så förtjusta i olika modeller av myggfångare och andra myggmedel som vi människor använder för att bekämpa dem. Nu ska vi titta lite närmare på några av de alternativ som finns på marknaden för att slippa bli mygg- och knottbiten.
Bekämpa myggorna på tomten
I skymningen, ofta precis när man ska äta middag ute på altanen, är myggorna som mest aktiva. De attraheras av värme, koldioxid och olika luktämnen. Moderna myggfångarna försöker just att härma detta på konstgjort vis för att attrahera myggorna och fånga in dem. Det finns till exempel myggfångare med gasol eller eldrivna myggfångare som lockar till sig mygg och knott och på så vis minskar myggbeståndet. Det är viktigt att du ställer myggfångaren rätt så att vinden fångar upp doften och leder myggorna till den. Du ska också börja i god tid. Du kan faktiskt ställa ut vissa myggfångare redan i början av sommarsäsongen och faktiskt lyckas med att reducera antalet myggor och på så sätt också reducera antalet myggägg.
Du kan också satsa på så kallade mygglampor som lockar myggorna genom sitt ljus och oskadliggör dem med en elektrisk stöt. Mygglampor ska inte ställas för nära varken människor eller mat men inte heller så långt borta så att man missar myggorna runt uteplatsen. Det finns också andra myggfångare, till exempel dosor eller smarta myggklockor, som med ett högfrekvent ljud håller myggorna borta. Eller vad sägs om små klistermärken som är behandlade med ämnen som myggorna inte gillar? Tyvärr är inte alla dessa alternativ lika effektiva.
Ett annat sätt att undvika mygghonorna är att klä på sig ordentligt. Sätt på dig en tröja, gärna med en luva, och ett par långa byxor. Det är bra om du kan dra åt kläderna vid handlederna och vristerna. Du kan till exempel stoppa in byxorna i strumporna. Vill du skydda ansiktet kan du sätta en mygghatt på huvudet.
På marknaden finns flera varianter av myggmedel. De är ofta mycket effektiva och kan användas på till exempel händer eller ansikte – kroppsdelar som är svåra att täcka med kläder. Myggmedel kan dock irritera ögonen och har du känslig hud kan du få en allergisk reaktion. Läs instruktionerna på förpackningen innan du använder myggmedlet och om du får en allergisk reaktion bör du byta myggmedel och testa ett nytt fabrikat med ett annat verksamt ämne. Myggmedel ska inte användas på små barn.
De flesta myggmedel har länge använt ett medel som kallas för DEET vilket kan vara skadligt men på senare år har det börjat dyka upp andra alternativ. Ett exempel är Sjö och Hav myggmedel som i stället använder PMD från citroneukalyptus vilket också anses vara bästa myggmedlet enligt oberoende tester.
Stick mygg!
Visst är det irriterande med mygg? Det är ju svårt att säga något annat, eller hur? De kan verkligen förstöra en härlig sommardag. Har du bjudit över släkt och vänner på en sommarmiddag kan det vara en god idé att satsa på en myggfångare eller så tar du fram några olika myggmedel. En modern myggfångare eller ett bra myggmedel kan rädda dagen!
Men hur ser det ut om man överkänslig mot myggbett? Läs också vår artikel om överkänslighet mot myggbett som tar upp symtom men också hur vad du kan göra om du är överkänslig.