välja tält inför vandringen

Välja tält inför fjällvandringen

Dagsturer i all ära, men långturer är bättre. Fjällen gör sig helt enkelt bäst när man kan vandra rakt ut till mitten av de vidsträckta landskapen utan att behöva vända halvvägs mitt på dagen. Planerar du att tälta några nätter i det fria? Då kan det vara läge att skaffa sig ett riktigt bra tält. Frågan är bara: Vilken sorts tält behöver du? Är det egentligen någon skillnad på ett bra vandringstält och ett bra fjälltält? Som vanligt är det bästa svaret: det beror på.

När du väljer tält finns det några grundläggande frågor att tänka på: Hur många ska sova i tältet? Vilken årstid ska du tälta i? Och så, till sist: Hur mycket jobb kan du tänka dig att lägga ned på att slå upp tältet? Som alltid finns det för- och nackdelar med nästan alla sorters tält och det kan vara svårt att ha koll på precis vilka de är. Här är därför en liten enkel guide för att du ska kunna hitta ett tält som passar för just din fjälltur.

Några delar att hålla koll på

innertält och yttertält

Innan vi ger oss in i tältdjungeln kan det vara bra att först orientera sig ibland några grundbegrepp om tält.

Många tält består av innertält och yttertält. Som hörs på namnet är yttertältet ett yttre lager som ska skydda mot regn, vind, snö och sol. Yttertält finns i alla tält. Innertält, som finns i de flesta tält, är ett inre, ”eget” tält som sätts upp innanför yttertältet. Poängen med innertält är ofta att komma undan den kondens som ofta bildas på yttertältets insida, plus att komma undan eventuella myggor och andra insekter.

Absider, eller förtält, är det område i tältet som är innanför yttertältet men utanför innertältet. Ofta kan absiden fungera som en hall, där man kan ställa leriga skor och annan okänslig packning under tak utan att behöv ta dem med in i det torra innertältet. Bågarna är de långa, böjda stänger som håller tältduken uppe och ofta sätts fast i marken med tältpinnarna. På vissa typer av tält hålls de uppe av linor eller extra stormlinor. Hur bågarna sitter beror lite på vilken typ av tält man vill ha, men vi ska inte gå händelserna i förväg. Först är det dags att bestämma hur stort tältet ska vara.

Vilken storlek ska man ha?

Det här är egentligen den första frågan du bör ställa dig. Tältstorlekar brukar anges i antal personer, som 2-,3- eller 4-personstält, men ofta behöver man tänka till lite extra.
Det finns inget standardmått på hur stor en person är, så ett trepersonerstält kan vara olika stort beroende på vilken tillverkare det kommer ifrån. Ett vanligt sätt att komma runt det här problemet är att skaffa ett tält för en person fler än vad man egentligen är, till exempel ett trepersonerstält när man är två personer. Det här är ofta ett bra sätt att få plats med packningen bredvid sovsäcken i tältet.

Givetvis finns det sovsäckar i flera olika storlekar och så gäller även liggunderlag. Försök köpa en sovsäck som är anpassat för vandring och även ett lättare liggunderlag som ger bra med komfort.

Ytterligare ett knep kan vara att se efter bland produktspecifikationerna hur stor golvyta tältet har. Kom bara ihåg att golvytan inte är samma sak som boytan. Många tält har ganska sluttande väggar, som gör att takhöjden är väldigt låg i det mesta av tältet. Det enda helt säkra sättet att få helt rätt storlek är egentligen att testa att slå upp tältet i affären och krypa in.

Tunnel eller kupol

tunneltält

Moderna tält kommer vanligtvis i en av två grundkonstruktioner: Tunnel- eller kupoltält. Båda har klara fördelar och nackdelar jämfört med varandra och passar egentligen bäst för olika situationer.

Tunneltält
Tunneltält är avlånga och stadgas upp med bågar som ställs parallellt med varandra, till en form som liknar en tunnel. Dessa tält är snabba att få upp, erbjuder stor golvyta i förhållande till hur mycket de väger och ger vanligtvis en eller flera rejäla absider. Tyvärr har de nackdelen att de måste hållas uppe av linor från kortändarna som fästs i marken med egna tältpinnar. Om det blåser, regnar eller snöar behöver man ofta gå ut i vädret och sträcka upp linorna för att tältduken inte ska börja hänga och samla på sig regnvatten eller snö. Dessutom gör den avlånga formen tunneltälten känsliga för hur de står i förhållande till vinden och de blir lätt ostabila när vinden kommer från sidan.

Kupoltält
Kupoltält stadgas upp av (minst) två bågar som ställs så att de bildar ett kryss i mitten av taket.
De kallas ibland ”självstadgande” eftersom de, till skillnad från tunneltälten, står stabilt på egen hand utan hjälp från linorna. Du kan faktiskt slå upp tältet först och sedan lyfta omkring det tills du hittar en bra plats att ställa det på. Oftast är de kvadratiska till formen och har en stabil konstruktion, vilket gör dem relativt okänsliga för vindriktningen. Nackdelen är att de väger lite mer i förhållande till golvytan, ofta har mindre absider och inte sällan är lite krångligare att slå upp.

Tre eller fyra säsonger

tält för tre eller fyra säsonger

Nästa fråga handlar om vilket väder du tänkt tälta i. Här är vattenpelaren en grundläggande egenskap att hålla koll på. Vattenpelare, som uttrycks i millimeter, är ett sätt att berätta hur vattentåligt tältet är. Man tänker helt enkelt sig att man ställer en pelare av vatten på tälttyget. Ju högre vattenpelare tältet klarar av, desto tätare är tyget.

När det gäller vädertåligheten brukar tält oftast delas in i 3- och 4-säsongstält. Med tre säsonger menar man vår, sommar och höst, medan den fjärde säsongen är vintern. 3-säsongstälten har innertält med ventilationshål i mesh som håller tältet svalt på sommaren, samt ventilerande men täckande yttertält som håller både regn och vind ute vår såväl som höst. 4-säsongstälten skiljer ut sig genom att de har kraftigare (ibland dubbla) bågar för att klara både hårda vindar och tung snö. Dessutom går deras yttertält hela vägen ner till marken så att du kan skotta igen alla glipor med snö. Ventilationen är betydligt mer försiktig och ofta placerad högt upp.

Här är det helt enkelt en fråga om vilken årstid du vill ge dig ut. På samma sätt som 3-säsongstält är både för otäta och ostadiga för fjällens vintrar, så är 4-säsongstälten ofta för tunga och dåligt ventilerade för att fungera under de varmare sommarvandringarna.

När vikten är viktig

Det är lätt att förlora sig i alla egenskaper man vill att tältet ska ha när det väl står uppe. Minst lika viktigt är det att tänka på hur tältet ska bäras fram till tältplatsen. När du spanar efter tältets vikt så gäller det att hålla koll på två termer: Minimum weight/minsta vikt och packaged weight/total vikt. Mistavikten anger vikten för inner- och yttertält plus bågar, men inte stormlinor, tältpinnar, packpåsar, reparationskit eller annat. Totalvikten är anger vad det låter som, det vill säga vikten för hela tältet och allt som hör till det.

Om du vill hålla vikten på ett minimum finns det flera punkter att tänka igenom.
Är du beredd att ge avkall på utrymmet i tältet kan det vara en idé att köpa ett tält för precis så många personer som ska bo i tältet. Om ni är flera som ska vandra tillsammans kan det vara smart att bo flera i samma tält, eftersom till exempel ett tvåpersonstält väger mindre än två solotält.

För den som är redo att lägga lite extra pengar på minskar vikt finns enkelväggstält, där inner- och yttertält har slagits ihop i ett. Dessa tälts väggar är konstruerade för att hålla både kondens och vädrets makter ute med ett enda tyg. Tälten blir både lätta och enkla att slå upp, men det avancerade tälttyget gör att priset blir betydligt högre än för många andra tält.

Ytterligare ett ställe att spara vikt på är bågarna och tältpinnarna. En del tält har bågar av fiberglas, vilket gör dem mycket lätta i förhållande till de sedvanliga bågarna i aluminium. Kom bara ihåg att fiberglasbågar inte har samma hållfasthet och stabilitet som aluminiumbågar. Samma sak gäller för tältpinnar; ju lättare de är, desto mindre hållfasta är de ofta. Därför lämpar de sig ofta bättre under de varma månaderna och vid milda väderförhållanden.

När man försöker viktoptimera sitt tält kan man generellt säga att minskad vikt ofta kommer på bekostnad av antingen komforten, hållfastheten eller båda. Det är alltså långt ifrån alltid som det bästa vandringstältet är det bästa fjälltältet. Om du vet att vädret kommer vara relativt milt och att du kommer ha tid och möjlighet att leta upp skyddade, bekväma lägerplatser, så kan den lättare packningen vara värd det. Om du vill vara säker på att klara väder, vind och luriga tältplatser kan det kanske vara värt det att bära något extra hekto. I slutänden är det du själv som avgör.